Om du inte betalar dina åttaganden kan du drabbas av dröjsmålsränta. Man kan se det som en form av dröjsmålsavgift som säljaren kan ta ut.

Reglering i lagen
Lagen är dispositiv och kan avtalas bort. Dröjsmålsräntan regleras i räntelagen 1975:635 och är tillämplig i den mån ej annat är avtalat eller utfäst eller särskilt föreskrivet. Vid fakturering till konsument måste säljaren ange att hen kommer ta ut dröjsmålsränta vid sen betalning – annars har hen ingen rätt att kräva räntan.

Vad är skälig ränta?
Dröjsmålsränta används som en effektiv metod att skynda på betalningar från kunder. Enligt räntelagen bör den vara på minst referensräntan, vilket sätts av Riksbanken utifrån
ränteläget på den kortfristiga marknaden, plus åtta %. (Andrén m.fl.,2003).

Det är än mer viktigt att dröjsmålsräntan anges om den överstiger räntelagens bestämmelser som företagare kan du tex inte sätta en extremt hög dröjsmålsränta eftersom den är reglerad i lagen. I räntelagen står det att dröjsmålsränta för tas ut med högst referensräntan plus 8% men om parterna har ett avtal kan räntan vara högre.

För att få bästa effekt bör dröjsmålsräntan inte vara högre än checkkrediträntan,  dvs den ränta låntagaren har på lånet från början. Det händer även att räntan anges med 1,3 – 2 procent per månad vilket innebär att mottagaren av fakturan får räkna fram räntan på årsbasis själv. Dröjsmålsräntan och dess storlek anges inte bara på fakturor utan även i avtalet.